Direktlänk till inlägg 24 februari 2013

Svar på frågor...

Av Pansen - 24 februari 2013 11:17

I dag är jag trött och ögonen bara rinner. Men jag känner att jag måste skriva lite eftersom jag inte gjorde det i går. Jag hade ännu en otrolig dag i går när jag gick i flera affärer utan besvär och utan kryckor. Hemma städade jag och grejjade mycket, låg nästan inget och trots det behövde jag inget extra mofrin heller. På kvällen hade vi besök och såg på mello tillsammans, mycket nöjd att Ralf Gyllenhammar gick vidare  

 

Fick några frågor från en av er läsare och tänkte skriva och besvara dem här istället så alla kan få läsa svaren.

 

När det gäller KBT-terapin jag gick på så var inte min man med vid något tillfälle, men det hade han säkert kunnat vara, men jag ville nog inte. Jag fyllde i olika uppgifter som jag fick på papper och dem har jag kvar, tanken har väl varit att vi tillsammans ska titta på dem, men det har inte blivit av  


Jag har haft min bäckenbesvär länge. I en dagbok från 2004 skriver jag att jag inte vet vad jag ska mig till, "Jag har ju provat allt" inkl. många olika anit-inflammatoriska läkemedel i kurer. Men jag hade tur besvären lättade och jag blev gravid och var rätt hyfsad ända till en mamma-barn-gympa när dottern var 8 månader då "small" "låste" sig mitt bäcken igen. En sjukgymnast jag gick hos som endast manipulerade mitt bäcken började väl prata om steloperation typ 2002 så jag bearbetade ditt i mitt huvud. 2010 fick jag rätt diagnos och förståelse av min otroligt bra sjukgymnast Thomas. Jag tränade då ganska mycket, 4-5 pass Pilates och 2-3 ridpass. Men jag blev allt sämre, Thomas ville att jag skulle ta bort övningar som gav mig smärta och tillslut fanns det inga övningar kvar...Jag hade "kört på" i ren envishet. På hösten 2010 kände jag åter igen "att jag provat allt" och Thomas höll med. Jag anmäldes till en studie med steloperation i Stängnäs.


I feb 2011 åkte jag till Strängnäs och fick besked av Dr Nyström att jag inte passade in i hans studie. Luften gick ur mig och jag levde i ett vakum några dagar. Var det så här mitt liv skulle se ut? Vem skulle vilja leva med mig då? Så det första beslutet jag tog om steloperation var enkelt och klart. Jag fick upp huvudet över ytan igen tack vare att min sjukgymnast Thomas ringde mig några dagar efter att jag kommit tillbaka från Strängnäs. Du ska få ingå i "vår" studie och få kortsisoninjektioner och sedan ska vi försiktigt träna upp dig igen. Jag fick tillbaka hoppet och min fighting spirit. Kortsioninjektionerna hjälpte inte och jag var i uselt skick, kunde sitta typ 10 minuter och det var otroligt tufft. Ingen smärtlindring fungerade. Smärtan gjorde mig "galen" och svag.

 

När hösten kom undrade Thomas om jag inte ville se vad Bengt Sturesson sa, kanske han kunde operera mig? Men jag var så less och ledsen att jag tänkte mer "det är ingen idé" nu hade jag helt plötsligt också börja tänkt att det var lite läskigt med operation. Här stod jag i ett vägskäl offerkofta och ge upp eller ta tag i det enda liv jag har! Men jag funderade och plötsligt fick jag åter igen tillbaka hoppet och min fighting spirit. Jag ringde Bengt Sturesson för att veta hur jag skulle gå tillväga eftersom min husläkare inte ens kunde ta reda på hur remisser osv skulle göras. Sedan tog jag kontakt med sjukgymnasten Thomas igen, så han tillsammans med en läkare skrev en remiss till en ortoped på mitt sjukhus. Jag hittade inget att läsa på nätet men jag fick höra historier om hur fruntanskvärt dålig man blev efter en steloperation av bäckenet. Att man måste ha hjälp av andra och en toastol i sovrummet. De avskräckte mig inte, jag hade bestämt mig att "slåss för mitt och min familj liv" jag måste få en chans till i livet, jag måste få steloperation! 2012 blev väntans år, 5 månader för att få träffa ortopeden på mitt jsukhus och sedan ytterligare 5 månader innan jag fick besöka Dr Sturesson. Alla historier jag fått höra om de tuffa steloperationerna har inte stämt. Redan nån timme efter operationerna har jag själv kunnat gå till toaletten och jag har kunnat sköta mig själv   Jag har nu genomgått tre operationer och det har inte varit några problem. Det var sååå mycket värre att ligga i sängen och har fruktansvärda smärtor och känna sig ensam och inte veta vad som kommer hända i framtiden.

 

Bengt Sturesson och min sjukgymnast Thomas tror min prognos ser mycket god ut. De säger att jag ska kunna slalom sedan och fungera normalt i vardagen (nu åker jag inte slalom så det kommer jag byta mot annat annat kul). Sturesson vill dock inte att jag löptränar, men jag tror det hade mer med mina knäbesvär och domningar i benet att göra än mina bäckenbesvär. 

 

Kom i håg att era kommentarer och frågor är mitt bränsle att skriva mer  

 

Kram och kärlek

Pansen



 
ANNONS
 
Ingen bild

Catarina

25 februari 2013 13:34

Tack för dina svar! :) Och vad jag glad jag blir över deras prognos! Eller din prognos rättare sagt! :)
Förstår att det är skönt att kunna tänka på deras ord när det känns kämpigt.
Kram kram, Catarina

Pansen

25 februari 2013 15:07

Ja, det känns jättebra och tack för din kommentar:-)
Kram kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Pansen - Tisdag 20 feb 13:29

- Jag brukar inte vara så här bestämd och barsk! Jag brukar verkligen inte låta så hård det ska du veta, men jag måste ta mig igenom ditt hårda pannben, säger psykologen på företagshälsovården.    Jag ringlar runt i den tjocka mjuka ljusgrå fåtölj...

Av Pansen - Torsdag 15 feb 12:15

Hittade detta som jag skrev i november 2015...min "krasch" förra hösten november 2016 och sedan en ännu större krasch i november 2017 är inte så konstig har varit på gång ett tag tror jag...   Rör mig inte, jag hoppar runt, jag balanserar knappt ...

Av Pansen - Onsdag 14 feb 08:29

Den 16 november kraschade jag kan man säga. Eller min kropp, dess muskler, senor och bindväv var helt slut. Mjölksyra till Max i flera kroppsdelar. Migränattacker varje dag och medicinen kunde inte längre stoppa smärtan och det bara accelererade med ...

Av Pansen - 13 december 2017 16:17

Höger höft hugg värker bultar kan inte ens ligga 3 min på den. Lägger mig på andra sidan. Den där höftövningen den har jag ju glömt bort när så mkt annat rasat i kroppen och jag kämpat så hårt för att ändå prestera och göra mitt jobb. Älskar mitt job...

Av Pansen - 12 juli 2017 11:50

Jag startade gruppen på Facebook och blir så glad när ni skriver o tackar mig och är jag så glad över all aktivitet när alla delar med sig av erfarenheter och tips. Jag tycker det häftigt att vi nu är över 60 medlemmar i gruppen. Känner nu att jag vi...

Presentation

Ont i ryggen, ljumske, höft eller bäcken? Då tror jag du kommer känna igen dig här!? Efter många år av smärta fick jag äntligen steloperation av mina SI-leder!

Fråga mig

39 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13
14
15 16
17
18
19
20 21 22
23
24
25 26 27 28
<<< Februari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ steloperation med Blogkeen
Följ steloperation med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se