Direktlänk till inlägg 18 mars 2013
I går anordnade "min" ridskolan Loppis & Auktion. På lördagen åkte jag dit med bilen fullpackad av saker som jag skänkte. I går åkte vi dit för att handla andras saker. Jag gick inte så mycket, men jag stod still i flera timma för så fort jag tog ett steg träffade jag någon jag kände. Det var fantastiskt roligt och kryckorna hade jag i bilen eftersom jag gick inne i ridhuset.
Vi var där i flera timmar och det kändes bara bra för mig. Jag var så otroligt speedad, glad att träffa alla och nöjd att jag kunnat bidra. Pengarna som kom in ska användas till en ny ridhall då vårt ridtält rasade i december. Jag, min mamma och dottern fyndade en hel del också Jag åkte hem för att lägga mig och vila ryggen i en timme för sedan skulle jag tillbaka och hjälpa till att plocka ihop. Jag hann bara innanför dörren så kom min storebror med familj på besök, mycket trevligt...men ingen sängvila Så tillbaka till ridhuset och hjälpa till att plocka ihop allt, jag bar och drog och plockade ihop porslin och lade i kartonger osv. Jag fyllde vår bil med saker som jag ansåg ha ett värde så tänkte jag åka och sälja dem till en stor affär som säljer
begagnat. Mot slutet började jag känna hur värken spred sig i ryggen så då var jag faktiskt duktig och avbröt mig själv där. Bilen var ändå full. På kvällen var kassan sammanräknad, vi hade tjänat 90.000 kr på Loppisen & Auktionen, tjoho
Jag lade mig i sängen och tittade på TV klockan 18.00 i går kväll, det var första gången på hela dagen jag låg ner! Sedan kom jag faktiskt inte upp på benen något mer, värken och tröttheten bredde ut sig. Men jag hade ett stort leende på läpparna och kände mig nöjd att jag kunnat gjort så mycket för klubben. I morse när jag vaknade hade jag mycket ont i ben, rygg, höfter jag typ överallt. Det var svårt att stiga upp ur sängen och gå ner för trappan. Då slog det mig att såhär såg varje morgon ut innan stelopereationerna!! Shit, jag har verkligen blivit mycket bättre Skjutsade dottern till skolan och somnade om. Vaknade flera gånger för smärtan var så stark, visste inte hur jag skulle ligga. Jag var tvungen att ta en dos morfin, tänk jag tog inget morfin i går trots allt jag gjorde! Eftersom dagen såg ut som den gjorde i går så hann jag inte göra alla träningsövningar och då får jag dåligt samvete, så nu har jag gjort dubbla pass. Jo, jag vet, inte så smart kanske när man redan har så ont och mycket träningsvärk, men jag hatar dåliga-samvetet-känslan. Nu ska jag snart hämta dottern och sedan åka med sonen på utvecklingssamtal...känss mycket jobbigt att gå långt från parkering till ksolan samt stitta "fint". Hoppas jag hinner hämta mig innan onsdag då det är dags att tillbringa några timmar på riskolan igen med dottern. Men till helgen kommer det stora kraftprovet och något jag gruvar mig något enromt för...INNEBANDYCUPEN...Både sonen och dottern spelar matcher runt om i hela Sundsvall och man vill ju gärna se dem spela. Bara deta är en stor anstängning för mig men då har vi dessutom tre kioskpass på vardera 4 timmar!! Samt att vi ska baka två stora rulltårtor och jag har aldrig gjort rulltårta i hela mitt liv...Blä, VILLL INTE...vill bara att helgen ska försvinna
Men till något mycket mer roligare som ni kommer skratta åt I fredags när jag låg och gjorde de jobbiga stabiliseringsövningarna (spänna sätet, spänna bäckenbotten samt pressa ned svanken i golvet) började jag fundera...Hmm, har jag inte räknat fel ändå? Jag räknade ihop och kom fram till att mina övningarn tog 42 minuter att göra per dag, inte konstigt att jag delade upp dem eftersom jag har andra styrketräningsövningar också. 42 minuter lät inte så mjuk start precis räknade och titta på mina anteckningar igen...Jag riktigt kände hur mina ögon nästan hoppade ur huvudet när jag inser att jag tränat 42 min/dag istället för ca 4 minuter!! När jag gjort en övning 10x10 sekunder ansåg jag mig ha gjort övningen 1 GÅNG (när jag egentligen var klar) så jag gjorde den ytterligare 9 gånger och lika med alla tre övningarna...Haha, vad jag skrattat åt mig själv och inte konstigt att de övningarna kändes tråkiga. Nu går de så fort att göra och är inte de minsta jobbiga, jag känner hur stark jag blivit av dem Haha, ja, så kan de gå när man har en hjärna som sover emellanåt. Gissar att även min sjukgymnast kommer himla med ögonen när jag berättar.
Kram, kram och ta hand om er.
Pansen
Hej, Har helt glömt att jag hade en blogg😂 Blev ännu mer förvånad när jag såg att runt 500 personer besöker den i månaden🤗 Jag jobbar i alla fall heltid igen sedan maj 2023. Trivs jättebra. Jag stelopererade en nivå i nacken och en ...
- Jag brukar inte vara så här bestämd och barsk! Jag brukar verkligen inte låta så hård det ska du veta, men jag måste ta mig igenom ditt hårda pannben, säger psykologen på företagshälsovården. Jag ringlar runt i den tjocka mjuka ljusgrå fåtölj...
Hittade detta som jag skrev i november 2015...min "krasch" förra hösten november 2016 och sedan en ännu större krasch i november 2017 är inte så konstig har varit på gång ett tag tror jag... Rör mig inte, jag hoppar runt, jag balanserar knappt ...
Den 16 november kraschade jag kan man säga. Eller min kropp, dess muskler, senor och bindväv var helt slut. Mjölksyra till Max i flera kroppsdelar. Migränattacker varje dag och medicinen kunde inte längre stoppa smärtan och det bara accelererade med ...
Höger höft hugg värker bultar kan inte ens ligga 3 min på den. Lägger mig på andra sidan. Den där höftövningen den har jag ju glömt bort när så mkt annat rasat i kroppen och jag kämpat så hårt för att ändå prestera och göra mitt jobb. Älskar mitt job...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 | 6 |
7 |
8 | 9 |
10 |
|||
11 |
12 | 13 |
14 | 15 | 16 |
17 |
|||
18 | 19 |
20 | 21 | 22 |
23 | 24 | |||
25 |
26 |
27 | 28 | 29 |
30 |
31 |
|||
|