Alla inlägg den 25 april 2013

Av Pansen - 25 april 2013 11:06

 

Någonstans där i det vissna finns det vackra...Jag syftar på de små blåsipporna i bilden ovan   Jag och mina quick-fix tankar och gå händelserna i förväg, vara otålig och jag borde ha lärt mig bla bla bla...Japp, jag har lärt mig massor och jag kan emellanåt leva som jag lär, men sedan är nog min personligt lite fullt ös, kör till du stupar...I dag har jag skrivit megalångt så hämta nytt kaffe så du ändå orkar kommentera, jag LOVAR svara i dag!   

 

Sist jag skrev förra veckan skrev jag att nu var jag inte lika trött och trodde att allt skulle bli som vanligt. Nä, det var bara så att jag inte såg suddigt längre och inte fick migrän men trötthten den har hållit i sig! Jag har sovit och sovit somnat före maken på kvällen typ 21.30 sovit till 07.00 skjutsat dottern till skolan och somnat omedelbart typ 08.30-11.30 varje dag! I dag är faktiskt första dagen jag varit vaken ända sedan morgonen och jag är trött nu, så vi får se om jag pallar hela dagen  Jag har haft så dåligt samvete att jag inte skrivit här på bloggen jag har legat i sängen och tänkt på så mkt jag skulle velat skriva, men det har ju inte hjälpt er precis! Jag hoppas verkligen jag tar mig tillbaka till skrivandet nu. Jag tackar så otroligt mycket för de kommentarer jag fick sist och håller tummanra att ni inte övergett mig  


Hade möte med min handläggare på Försäkringskassan i fredags, mötet var onödigt hon hade kunnat svara på mina frågor via mejlen, men "systemet" har säkert några regler att ett möte måste ske i detta läge...Jag väljer nu att publicera mina mejl till handläggaren här, jag gör meljtexten kusriv så kan ni hoppa över om ni inte vill läsa mejlen:


Skickat 25 mars: 

Hej 

Jag behöver din hjälp för att få förlängd sjukpenning. Både min sjukgymnast och jag kan inte förstå detta med att mina sjukdagar är slut?!  Jag har ju precis (efter år av kämpande) fått behandling och påbörjat rehabilitering. Efter steloperationer är återhämtningen/sjukskrivningen 6 månader. Varför skulle inte jag också få vara sjukskriven 6 månader som andra fusionspatienter?

 

Jag har precis för första gången under min sjukdomstid påbörjat min rehabilitering så jag borde väl vara berättigad rehabiliteringsersättning under min rehabilitering!? Angående min arbetsträning i maj, så kommer det avgöras huruvida jag orkar det under smärtrehabiliteringskursen som startar vecka 17.

 

Enligt blankett  FK 40411a finns det några anledningar som kan ge fortsatt sjukpenning och mitt ärende borde kanske gå under punkt 4 ”Om man riskerar att allvarligt försämras i sin sjukdom om man skulle arbeta eller delta i en arbetslivsintroduktion” eller under sista punkten ”Om Försäkringskassan bedömer att det på grund av sjukdomen skulle vara oskäligt att inte betala sjukpenning”.

 

Du är välkommen att kontakta min sjukgymnast för att min fullständiga rehabiliteringsplanering. Thomas Torstensson, rehabiliteringskliniken vid Sundsvalls sjukhus.

 

Det känns så orättvist att jag nu känner en onödig stress och press på att forcera min träning för att fort bli bra bara för att mina sjukdagar tar slut. Jag har kämpat så länge för att få de ovanliga steloperationerna av bäckenlederna i Skåne, hela 2012 gick åt till att ligga i sängen med höga morfindoser och vänta i vårdköer samtidigt som mina sjukdagar minskade i antal. Kände sådan lycka när jag äntligen fick genomgå operationerna som skulle ge mig liv tillbaka. Nu vill jag inte falla på målsnöret bara för att sjukdagarna anses vara slut och jag ska vara frisk ett visst datum. Jag har många gånger bitit ihop och ”kört på” och den taktiken har många gånger gett mig stora bakslag. Vi har arbetat med att få bort det tankesättet och inför denna rehabilitering skulle jag lyssna på kroppen och smärtnivåerna och inte hoppa över några steg i processen. I och med stressen att mina sjukdagar tar slut har stressen väckt mitt ”gamla” osunda tankesätt…

 

Skickat 12 april:

Hej 

Jag börjar fundera om du glömt bort mitt tidigare mejl? (se nedan)

Hur går det med mitt ärende?

 

Status gällande mig sedan sist jag skrev: Jag tränade enligt rehabiliteringsplanen och var så glad att äntligen få känna att jag påbörjat min väg tillbaka. Dock var jag stressad över situationen med slut på sjukdagar. Kroppen sade ifrån, jag fick mycket ont och fick använda stödbandage på både ett knä, en handled och ena fotleden men det värsta var så klart att jag fick kraftig smärtökning i bäckenet och fick svårt att stödja på benen. Jag hade pressat mig för hårt i träningen! Sjukgymnasten gav mig helt träningsförbud under några dagar. Vi har nu fått gått tillbaka många steg i träningen och nästan fått börja om. Under vecka 13  blev jag kallad till en kurator vid Sundsvalls sjukhus som ingår i teamet för smärtkursen som tillsammans med sjukgymnast m fl gör bedömningen om man är redo för smärtkursen. Jag har nu fått beskedet att jag inte är i tillräckligt bra form för att kunna tillgodogöra mig kursen. De tror att det kanske kan gå att jag börjar 3 juni, men vissa tror att det blir i höst.

 

I går var jag kallad till en ortoped vid Sundsvalls sjukhus för att titta på operationsåren. Läkaren sade åt mig att ta det lugnt och ha tålamod, rehabiliteringen är lång efter en bäckenfusion och det borde inte vara några problem för mig att få förlängda sjukdagar ansåg han. Det har bara gått 12 veckor sedan mina steloperationer. Jag har nu äntligen börjat insett att jag det kommer att ta tid att bli återställd. Vad jag vill och vad jag kan är inte samma sak…Nu måste Försäkringskassan också inse detJ

 

Mina operationer kostar runt 1 miljon och då är det klart att några månader till med sjukpenning inte kostar samhället så mycket egentligen, det kostar så mycket mer om jag tvingas fram för fort innan jag är läkt och återställd då är risken stor för komplikationer och dessa operationer är inget man gör om! Jag vill och tänker dessutom aldrig mer i hela mitt liv vara sjukskriven!

 

Jag ska ta kontakt med arbetsplatsen jag skulle arbetsträna på och säga att jag inte kommer hinna börja arbetsträna i slutet på maj, jag vet att de förstår, min handledare har varnat mig så många gånger för att jag vill för mycket och att jag går för fort fram…nu fick hon också rätt...

 

Men hela smärtteamet inklusive jag måste få veta vad som gäller nu, vad vi ska göra för att jag ska få rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan under min rehabilitering? Läkningen tar 6 månader och det är i mitten på juli för min del så till dess borde det inte vara några som helst problem för mig att få vara fortsatt sjukskriven…

Du är välkommen att kontakta min sjukgymnast för att min fullständiga rehabiliteringsplanering. Thomas Torstensson, rehabiliteringskliniken vid Sundsvalls sjukhus.

 

Mötet i fredags pågick ca 15 minuter och min handläggare sa att hon förstod min situation och hur jag tänker, "att det inte är rättvist att jag ska vara frisk när man normalt blir sjukskriven 6 månder efter en steloperation, det är inte mitt fel att ett helt år gick åt till att vänta i vårdkö då värdefulla sjukdagar minskade fort". Jag fick en blankett för att "ansöka om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå" samt att jag måste skicka in ett nytt mycket tydligt och utförligt läkarintyg som förklarar varför jag inte kan påbörja arbetslivsintroduktion nu. Det var precis det jag trodde och frågade om i mejlen...Jaja, skitisamma det var ju inte jobbigt möte men jag irriterar mig när saker inte är så effektiva som de skulle kunna vara  


Min sjukgymnast är som vanligt guld värd, ringer och stöttar. Jag sa "jag tror inte jag orkar ordna med allt detta kanske lika bra att låta "systemet" göra som de vill med mig. Thomas stöttade och sa att det bästa är om det i din historia är sanningsenligt annars ser det ut som att du var återställd 4 månader efter steloperationen. Han skulle ordna med utdrag ur min journal som jag kan bifoga läkarintyget.

 


Okej, gör Thomas allt detta för mig måste jag också anstränga mig tillbaka. Han bad mig faktiskt orka...Så jag samlade kraft att försöka nå min husläkare och få honom förstå läget. Jag har inte träffat honom sedan i höstas och han vet inte mycket om de operationer jag genomgått. Satte hela husläkarens telefontid i dag en halvtimme, men det var bara upptaget. Ringde vårdcentralen och fick besked att en sköterka skulle ringa om en timme, vilket hon gjorde. Precis som de senaste tre gångerna försökte hon få mig att inte behöva ha en läkartid, men nu stod jag på mig och då sa hon att hon måste få fråga lite om bakgrunden, hade jag varit sjukskriven förut? (inför samtalet så hade jag uppgett mitt personnummer så att SSK som ringer ska veta vad det gäller...säger de;-)

 

Jag tog ett djupt andetag...och rabblade mkt fort..Jag har haft bäckensmärtor, varit sjukskriven 2,5 år, men svårt att få hjälp eftersom det inte finns några specialister här i Sundsvall. Jag hittade en i Skåne och han sa att jag var välkommen. Hela förra året stod jag i vårdkö först till ortoped på S-valls sjukhus och sedan till Skåne. Men så i nov, dec och januari har jag genomgått operationer läkningstiden för steloperationer är 6 månader men mina sjukdagar tar slut nu efter 4 månbader så jag ska in med nytt utförligt läkarintyg så jag får fler dagar...

 

Puh, jag fick en läkartid om tre veckor, den 13 maj, mina sjukdagar tar slut 26 maj. Jag vet inte om jag orkar dra detta, känns som jag måste övertyga min husläkare om min situation och sedan när min blankett med bilagor kommer in så ska ju Försäkringskassan ha ett möte och ta beslut...Jag hatar att inte ha kontroll, att inte veta, så nu trots allt funderar jag på om jag ska ringa min handläggare på F-kassan och ha det där mötet med hon och Arbetsförmedlingen så kan vi ha det som back-up i fall jag får avslag. Jag är rädd att ledningstider förlängs och så blir jag utan pengar lagom till barnen sommarlov! Jag har stått pall för mycket, men jag orkar snart inte strida mer.

 

Jag, tjejen med så mycket civilkurage att det skvalpar över! Jag vänder inte bort blicken när det händer orättvisor framför mina ögon. Som 7-åring gick jag emellan när "stor-ki8llarna" på skolan slogs så blodet rann. Jag har stått upp för många vänner och kollegor, ett exempel var att jag sade upp mig upp ifrån den den enda fasta tjänst jag har haft för att chefen behandlade mina medanställda mycket, mycket illa. Jag sade upp mig som ett statement och jag är smått allergisk mot orättvisor. Men fy f-n vad jag hatar detta att "vara i händerna " på andra, på system, en siffra i mängden. Nä, jag funderar mycket seriöst på att skita i detta och vara frisk nu...Jag hade fel om hur det skulle bli efter operationen. Jag skulle få ny kraft efter att äntligen fått OP, visst, rehabiliteringen skulle vara lång och tålamodsprövande och jag misstänkte att jag skulle bli ledsen när bakslag inträffade, men jag trodde bakslaget skulle komma lite senare. Men hur otroligt mycket kraft och oro som detta med mina sjukdagar har tagit hade jag aldrig kunnat tro eller förstå. Jag trodde ju att jag skulle ha rehabiliteringsersättning ända tills jag vara läkt och rehabiliterad och så hade det varit om inte 2012 gått åt till att stå i vårdkö. F-n också, jag som kämpat så hårt för att inte bli bitter men det har jag tyvärr varit nu i flera veckor...Att jag skulle bli less på rehabträningen trodde jag också eftersom den är som ett segt maratonlopp och jag är kanske mer som en sprinter...inte lika uthållig..eller iofs jag kan ju varit väldigt envis och hård mig själv och sega på länge..äsch, jag struntar i de där med liknelserna för jag vet inte  

 

Jag ska ta detta snack med min man i kväll om vi hinner...Ska jag orka gå vidare och skicka in intyg och liksom böna och be eller falla in i systemet som en statiskt personnummer bara och göra som "systemet" vill? Jag ska absolut jopbba bort min bitterhet för det ogillar jag nästan lika mycket som orättvisor, haha bitterhet är farligt, kan äta upp och förgifta och innehåller inga variationer och konstruktivt...Ska sura lite till och bestämma om jag ska fortsätta att vara "sjuk" eller om jag helt enkelt ska bestämma att jag är frisk! Puh, nu har jag utlämnat mig igen så jag tigger om lite kommentarer av er, vad som helst  Våren, värmen och allt som spirar i trädgården gör verkligen gott så att inte bitterheten äter upp mig  

 

Kram & Kärlek

Pansen


ANNONS

Presentation

Ont i ryggen, ljumske, höft eller bäcken? Då tror jag du kommer känna igen dig här!? Efter många år av smärta fick jag äntligen steloperation av mina SI-leder!

Fråga mig

39 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28
29
30
<<< April 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ steloperation med Blogkeen
Följ steloperation med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se