Direktlänk till inlägg 20 november 2013

Domnat ansikte och akuten

Av Pansen - 20 november 2013 00:00

Tyvärr har nacksmärta och migrän helt tagit över mig just nu så jag tänker knappt på att jag har ett bäcken eller har fusionopererat det  Men ställ gärna frågor eller kommentera så ska jag känna efter.

 

Känns som samma resa igen...Ingen läkare lyssnar, eller så blir jag missförstådd eller inte trodd. Så nu måste jag orka försöka få någon läkare att lyssna på mig, bara låta mig berätta mina symptom. Vad kan det vara? Hur behandlar man bäst? Hur lång läkningstid? Har kollat igenom mina träningsdagböcker och allt började när jag gjorde en felaktig övning. Nacksmärta, migrän och sprängande huvudvärk, smärta ut i armen skrev jag redan om i maj...


Tur jag skrivit ned annars skulle jag inte ha en aning...Men jag fick ordination nackkrage på och efter 1 dygn var det så mycket lättare i mina krampande muskler. Jag upptäckte mig själv skämta och skratta och föreslå familjepromenad. Härligt! Men under promenaden kände jag det konstigt i ansiktet och sedan domnade det bort. Jag kunde röra på musklerna, haha, strokekollen igen. Sedan blev det vänster sida och då blev jag för nästan första gången lite rädd. Jag var ensam hemma och kände att jag inte kunde ringa någon för då skulle de få panik om jag sa att mitt ansikte var domnat. Vad händer liksom?

 

Men det blev inte värre så jag såg myste med familjen istället för att ringa sjukvårdsrådgivningen. På söndagen kändes musklerna skuldror/axlar också bättre bara nacksmärtan och huvudvärk så jag tog flera promenader. Då domnade ansiktet igen! Jag ringde sjukvårdsrådgivningen sa att jag inte vill åka in i onödan, att jag inte är någon orolig och hispig person, men jag undrade om domnat ansikte också berodde på att mina nack/skuldror varit i konstant muskelkramp i 6 månader? Sköterskan tyckte det mer lät som ett diskbråck och hon skulle meddela primärvårdsjouren och sa åt mig att åka dit. Där mötte jag en trevlig och förstående läkare  När jag hade svårt att hålla balansen berättade jag att den blivit dålig i höst och berodde på nacken. Jag sa också att jag är mycket van vid olika smärtor och sjukdomstillsånd men att domnat ansikte hade jag aldrig haft. Hon var inte helt nöjd med reflexerna tror jag, men de säger ju aldrig nåt! Jag är en sådan som vill veta så jag kan släppa. Jag vill liksom bara veta.

- Tvyärr, jag måste remittera dig till akuten. Jag kan inte helt utesluta något. Jag skulle vilja göra en CT (röntgen) och eftersom det kan tid och jag kanske hinner sluta och någon måste ju ta emot svaret så det får bli akuten, tyvärr jag förstår dig du ville inte dit, sa hon lugnt och log.

Shit, inte dit, men förresten en CT jo, ja, det är ju bra. Då ser de kanske om något hänt i nacken tänkte jag. Inget ont som inte har något gott med sig...eller...nähä.

 

De var mycket trevliga även på akuten klockan var 17.00 Jag blir alldeles rörd då när människor är så fina. Eftersom jag suttit upp i olika väntrum fick jag såklart jordens migränattack precis när de visade in mig i intagningsrummet. Jag kunde inte öppna ögonen så de erbjöd sig att släcka ned lite. Då började frågorna.

- Kom huvudvärken som en blixt från klar himmel?

- Nej, nej det här är migrän som kommer från nacken såhär blir det varje dag.

- Hur känns det? Ljuset är det förstärkt?

De var så gulliga, men jag hade så ont och för mig var det så självklart att jag inte hade någon stroke utan en vanlig migränattack av allt väntande...

 

Jag fick  ett eget mörkt rum och var bara tacksam att det dröjde innan någon läkare kom för attacken var kraftig. Jag ville inte ta migränmedicin heller för jag tänkte att den kanske kunde påverka mina reflexer eller så. 21.00 kom en medicinläkare in, han var också trevlig men det kändes som han från första stund tyckte synd om mig eller nåt åt det hållet och då slår jag gärna lite bakut, det känns helt enektl inte bra för mig.

- Jag har läst här från primärjouren och din journal här på akuten. Du har ju haft ganska mycket besvär med smärtor förut.

- Nä, nja, kanske, svamlade jag (det beror ju på vilket synsätt man antar  ) 

- De har ju gjort en MR av hjärna och halsrygg för 1 år sedan.

- Jo, men då hade jag inga som helst besvär, sa jag bestämt.

När neurologen gjorde det i fjol hade jag varit smärtfri från nacken och hade knappt migränanfall längre. Han ville bara gå vidare med en undersökning som bottnar 2,5 år tillbaka i tiden när de hittade något antikroppar i min ryggmärgsvätska.

- Du har Ehlers-Danlos, har du mycket smärta från olika kroppsdelar? Har du någon bra läkare som hjälper dig?

 

Ihhh, kände jag då! Varför pratar du om detta? Jag vill veta varför mitt ansikte är domnat och jag vill hemskt, otroligt, jätte gärna veta något om min nacke diskbråck, vilka muskler beter sig fel, är nerver i kläm osv? Aha, läkaren tror såklart att jag "bara" är rädd. Shit, kanske inte ansiktet kan domna bort som mitt och detta är psykiskt-inbillning? Jag känner runt med fingrarna och tungan på läpparna igen. Nä, det är som har tandläkarbedövning och känns lite som jag har fläskläpp.

-Ja, jag har bra läkare, en neurolog och så, hör jag mig själv säga bara för att samtalet inte ska ledas in på fel spår! 

 

Men, nä, nån bra läkare som kan stötta mig i min sjukdom det är ju rena ljuget, haha. Och neurologen, han har jag träffat två gånger  Men läkaren gjorde en ganska noggrann neurologisk kontroll, men inget på nacken.

- Jag tror inte det är något farligt i alla fall. Ansiktet styrs av nerver och de kan bli retade och inflammerade det är nog det som hänt. Så du kan åka hem. 

- Jamen, aha, jag har ju haft stora problem med nacksmärta och att musklerna i skuldror, axlar, armar överallt krampar så då är det väl inte så konstigt om nerverna är både retade och inflammerade?

- Nä, precis så är det nog.

Om man får problem även med musklerna i ansiktet, att det hänger i ena mungipan eller så det är styrt från hjärnan och då är något är tok där. Men så har inte jag alls, men det känns konstigt när jag t.ex står och prata med någon nära. 

 

Jätteskönt att komma hem och ta medicin och känna smärtan krypa tillbaka. Kramar barnen och trösta dottern som fått öroninflammation medan jag var borta. Jag led så med henne, det är hemskt att se och höra någon annan med smärta. Jag tillbringade mycket tid med henne värmde rispåsar, bomull och mössor på huvudet och en massa kärlek och bara visade att jag LYSSNADE och tog henne på ALLVAR! Sedan sprack trumhinnan och hennes smärta lättade lite tack och lov. Men jag känner mig rutinerad även på detta område, jag var ett "öronbarn" och både sonen och dottern också.

 

Det har varit så konstigt och jag tvivlar på mig själv. I fredags domnade ljumsken och jag mejlade läsaren J här och frågade om hon visste (jag har inte vågat sagt det till någon annan). J har tidigare stelopererat både sin nacke och bäcken. Hon svarade långt och så mycket stöttande men viktigast för mig just nu:

 


"Ljumskproblem kan också komma från nacken. Om du visste hur mycket konstigt skit jag fick uppleva av diskbråcken och främst förträngningen i nacken….det kan bli enorma störningar på många ställen i kroppen när ryggmärgen kommer i kläm. Ta det på allvar och ge inte upp min vän!"


 

Jag blev så otroligt lättad och vad skönt att få svar av någon som vet...Precis som mitt syfte med denna bloggen 

 

Jaha, det var ju inte många ord om bäcken eller SI-leder eller operationer   Men så har mina dagar varit och då är det mer förklarligt varför jag inte kunnat skriva eller hunnit känna av mitt bäcken. Men smärta och känslor runt det har jag upplevt och de delar jag ju tyvärr med många. Men nu tar gärna frågor och kommentarer igen. Kanske ni som väntar på operationer vill ge er tillkänna, vad tänker ni på nu? 

 

Kärlek och styrka

Pansen

  

 
ANNONS
 
Ingen bild

Malin

20 november 2013 10:57

Men åh igen ;) i somras hade jag domningar i vänster ansiktshalva, kinden och läppen domnade. Tog dock inte tag i det, men när jag väl gick till läkaren sa han att det berodde på min stela nacke och ordninera sjukgymnastik. Nu kommer det ibland men jag började aldrig med sjukgymnastik heller. Skitläskigt var det och när det var som värst kändes det som att jag blev snurrig och skulle svimma helt orkeslös. Känner du igen det oxå? Kram så länge!

Pansen

20 november 2013 19:26

Tack för att du skrev om detta. Helt sjukt men jag blir ju så lugnad och "glad" när jag hör fler med samma symptom, då kan jag inte inbilla mig;-)
Jo, jag har yrsel också och har fått sjukt dålig balans. Tar snedsteg som en fyllekärring varje dag;-) Jag som var känd för min otroliga balans när jag satt på "rodeohästar" ett fint minne iaf. Kram kram

 
Ingen bild

Catarina

20 november 2013 14:18

Det känns helt absurt att du inte får en ordentlig utredning på nacken med tanke på vilka symtom du har och vilka konsekvenser det medför varje dag! Och det känns helt absurt att du ska behöva kämpa så med vården igen!
Jag hoppas du hittar ork att leta vidare bland läkarna tills du hittar någon som tar dina bekymmer på allvar! Heja dig!!
Kram kram

Pansen

20 november 2013 19:23

Haha, ja det är lite sjukt känns så bekant liksom att inte någon ens vill lyssna;-) Jag orkar, jag känner mig stark ändå nu och är ju inte rädd. Dessutom har jag smärtteamet på min sida det känns som de tror mig och tycker som jag:-)
Jag ska peppa dig sedan att oxå kämpa med vården om det är steloperation du behöver för att bli bättre:-)
Kram kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Pansen - Tisdag 20 feb 13:29

- Jag brukar inte vara så här bestämd och barsk! Jag brukar verkligen inte låta så hård det ska du veta, men jag måste ta mig igenom ditt hårda pannben, säger psykologen på företagshälsovården.    Jag ringlar runt i den tjocka mjuka ljusgrå fåtölj...

Av Pansen - Torsdag 15 feb 12:15

Hittade detta som jag skrev i november 2015...min "krasch" förra hösten november 2016 och sedan en ännu större krasch i november 2017 är inte så konstig har varit på gång ett tag tror jag...   Rör mig inte, jag hoppar runt, jag balanserar knappt ...

Av Pansen - Onsdag 14 feb 08:29

Den 16 november kraschade jag kan man säga. Eller min kropp, dess muskler, senor och bindväv var helt slut. Mjölksyra till Max i flera kroppsdelar. Migränattacker varje dag och medicinen kunde inte längre stoppa smärtan och det bara accelererade med ...

Av Pansen - 13 december 2017 16:17

Höger höft hugg värker bultar kan inte ens ligga 3 min på den. Lägger mig på andra sidan. Den där höftövningen den har jag ju glömt bort när så mkt annat rasat i kroppen och jag kämpat så hårt för att ändå prestera och göra mitt jobb. Älskar mitt job...

Av Pansen - 12 juli 2017 11:50

Jag startade gruppen på Facebook och blir så glad när ni skriver o tackar mig och är jag så glad över all aktivitet när alla delar med sig av erfarenheter och tips. Jag tycker det häftigt att vi nu är över 60 medlemmar i gruppen. Känner nu att jag vi...

Presentation

Ont i ryggen, ljumske, höft eller bäcken? Då tror jag du kommer känna igen dig här!? Efter många år av smärta fick jag äntligen steloperation av mina SI-leder!

Fråga mig

39 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19
20 21 22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<< November 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ steloperation med Blogkeen
Följ steloperation med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se