Direktlänk till inlägg 27 november 2013

Underbart kan vara kort men värt ändå...

Av Pansen - 27 november 2013 21:16

Fredagen flykt till stugan med maken blev magisk. Vi pratade mycket både djupt och lätt och skrattade en hel del. Vi bastade länge och kröp sedan nära varadnra för det hann inte bli uppvärmt i stugan. Så kl.18-23 flydde jag verkligen, klart jag kände mitt domnade ansikte och nacksmärta ändå men jag arbetade effektivit med att trycka bort det ändå. Tanken kraft är stor men inte hur stor som helst.  


Kl. 23 somnade maken och då kom smärtorna tillbaka med än starkare kraft samt ett migränanfall. Jag låg vaken till 04 och det var vidrigt att ha så ont och jag kände mig låst och hittade ingt som lindrade. Men jag sov i alla fall 3 timmar och steg upp och gick ut vid 7.30 Det var ett tunt snötäcke över allt och soluppgång och tunn is på sjön, det var helt magiskt vackert och vår vistelse var verkligen ett riktig balsamkur för själen.


Jag har verkligen kämpat med att försöka fungera trots huvudvärken och nacksmärtorna. Helt intalat mig på att inte tänka eller känna efter, kanske jag överdriver och inbillar mig? I förrgår kväll ringde telefonen. Det var mycket förvånande min naprapat.

- Domningar och känselbortfall i ansikte, lår, arm, mage, vad händer?, undrade han.

- Eh, jag vet inte jag har bestämt att inte strida för MR eller känna efter mer. Tror du att du kan göra något åt mitt ansikte, det är så obehagligt att inte ha full känsel?

- Vet du, vi vill inte behandla dig nu. Du måste se till att få nacken utredd. Jag vill veta att det inte är en skadad ryggrad. Du har bara blivit sämre och sämre. Är det inte det så är det kanon då kan jag hjälpa dig massor om det "bara" är musklerna som orsakar allt. Han pratade med mig i nästan 30 minuter och när vi avslutade hade han åter väckt min kämparglöd!

 

Jag måste kämpa för en bättre livssituation för både mig och min familj, samma sak igen som med mitt bäcken och jag hade ju rätt då. Ja, det är mycket som upprepar sig. Sjukgymnaster, och naprapat tror mig och är oroliga, men de kan inte remittera till ortoped eller MR. Men jag är en svag kämpe min röst är inte lika stark nu. Huvudvärken tar min styrka som är hjärnan...I dag skrev jag ett mejl till den ortoped som remitterade mig till Ängelholm och berättade om situationen. Det är faktiskt helt sjukt, men största delen av dagen ligger jag bara i en konstig ställning i sängen (måstre var helt plant utan kudde). Rullgardningen nere och jag tål vare sig ljud eller ljus. Det pulserar konstant i kotorna i nacken och i huvudet och nästan varje dag om jag rör mig bara lite så får jag ett migränanfall. Jag är så frusterad min rehabilitering av bäckenet är verkligen i fara. Så håll tummarna för mig att något sker att jag får en förklaraing och någon plan vad det gäller min nacksmärta. Jag är så besviken att jag inte kunnat dra igång de planer jag hade för att starta upprop angånende bäckensmärtor osv...

 

Ja, ja det löser sig nog. Jag skrattar trots allt mycket för situationen är så sjuk och overklig. De läkare jag träffat har bara missförstått mig och jag känner inte hela mitt ansikte och det sticker. Foten är domnad med sockerdricka osv osv och jag ska bara tycka att allt är "heeeelt normalt"  

 

Nä, jag vill verkligen få höra nåt om er istället kan ni inte komma på lite frågor eller tankar om bäcken istället.

 

Kram kram 

Pansen

 
ANNONS
 
Ingen bild

Karolina

27 november 2013 23:03

Hej. Hittade din blogg idag...... Tänk att det faktiskt finns andra kvinnor i samma situation..... Hade börjat tro att jag var ensam..... Du är helt otrolig!!! Det jag har läst och det du går igenom och att du fortfarande orkar!! Vilken kämpe du är!!!!! Jag har en ganska lång historia... Problem med mitt bäcken sedan jan-10. Började i svanskotan efter min första graviditet(okt-09), blev värre flyttades ut till Vä höft, gravid igen(dec-10), värre, bäckenlederna, höft smärta i underlivet, värre och värre.....Hittade Tomas Torstensson i april i år, körde på hans teori men rehaben gick inte så bra som vi hoppades..... Bakslagen är värst..... Fick en tid hos ortoped nu i september , diskbråck sa de då???? Kan ett diskbråck orsaka allt detta? Fick ny sjukgymnast( bor i Örebro så det blev svårt med Tomas kontakt tyvärr) kör rehab träning med fokus på instabilitets träning, går väl sådär.....är inte bättre, samma.. Är så trött på denna skit, att aldrig känna sig bra!!! Är absolut inte lika dålig som dig men det tär så på psyket att inte kunna göra det man vill, inte kunna vara en mamma som orkar, inte kunna arbeta, att vara en bra fru.... Ska nu träffa en ortoped, gjorde en mr för två veckor sedan, är så rädd för vad han ska säga.... Har inte träffat någon läkare än som tar mig på allvar.... Några tips på stärkande argument för en steloperation? Vet inte om det heller skulle hjälpa, kan bara hoppas... Är som en halv människa....
Styrka till dig!
Stora kramar

Pansen

28 november 2013 11:27

Välkommen hit. Ja, här finns det fler som vet hur det är och du blir tagen på allvar. Du får väldigt gärna ställa vilka frågor du vill!

Klistrar in en länk till de brev jag skrev och hade med mig till mötet med ortoped. Nu behövde jag aldrig använda det för jag blev tagen på allvar:-) Kanske du kan använda det på något sätt om du känner likadant? Men du måste skriva igen och berätta hur det gick hos ortopeden, dina tankar nu osv. http://steloperation.bloggplatsen.se/2012/11/16/9001934-2012-brev-till-ortopedmotet/

Kärlek och styrka
Pansen

 
Ingen bild

Karolina

28 november 2013 14:56

Hej. Tack för dina ord.... Kom knappt upp idag, inte för smärtan utan för att jag inte har någon ork! Som tur är har jag två underbara barn som " tvingar" upp mig:-) Jag måste skärpa mig, trots att jag helst vill dra nåt gammalt över mig! Läste dina tankar om hur du känner för din man och dina barn... Jag går igenom samma tankar dagligen.... Detta ständiga dåliga samvete och skuld känslor som kommer av och till.... Är så rädd att min man ska orka med mig, ibland stänger jag honom ute för att det ska bli lättare att bli lämnad.... Ska försöka ladda för ortoped besök och har även rehab möte nästa vecka om hur jag ska kunna återgå till mitt arbete..... Fattar inte hur det ska gå till( arbetet som fritidspedagog) Älskar mitt arbete men kan jag inte utföra det som jag vill känns det så meningslöst..... Nä ta en dag i taget, leva i nuet!!!! Försök, försök!!!!!
Hör av mig igen!
Stor kram

Pansen

28 november 2013 21:59

Ja, de dagarna utan ork finns oxå och måste nog få finnas. De kan ge återhämtning i både kropp och själ. Du får tänka på det nästa gång att ditt psyke behöver dagen utan ork även om det känns ledsamt.

Jag längtar oxå oerhört mycket efter mitt jobb, men de dagar som är sämst handlar inte om arbeta utan strategi för att klara dagen;-)
Kram kram

 
Ingen bild

Malin

28 november 2013 18:45

Har är vi många som stöttar och förstår :)
alla är vi värda en grundlig utredning om vad som är fel och när man får det så känns det som en sten faller från hjärtat :) och pansen är verkligen en ängel som svarar på frågor på allt mellan himmel och jord och stöttar.
Så Pansen vill bara säga att jag verkligen uppskattar dig och allt ditt arbete. Hoppas det löser sig snart med din nacke för det är inte humant att behöva ha det så. Jäkla läkare som sitter på högs hästar :( eller vad är det man brukar säga?
Föresten så bekräftade några vänner inom sjukvården att få en mr är en kostnadsfråga väldigt dyrt... Men det blir ju även sjukskrivningar i längden...

Nåja håller tummar och tår för oss alla här! Styrkekramar och ännu mer kramar :)

Pansen

28 november 2013 21:02

Tack snälla Malin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Pansen - Tisdag 20 feb 13:29

- Jag brukar inte vara så här bestämd och barsk! Jag brukar verkligen inte låta så hård det ska du veta, men jag måste ta mig igenom ditt hårda pannben, säger psykologen på företagshälsovården.    Jag ringlar runt i den tjocka mjuka ljusgrå fåtölj...

Av Pansen - Torsdag 15 feb 12:15

Hittade detta som jag skrev i november 2015...min "krasch" förra hösten november 2016 och sedan en ännu större krasch i november 2017 är inte så konstig har varit på gång ett tag tror jag...   Rör mig inte, jag hoppar runt, jag balanserar knappt ...

Av Pansen - Onsdag 14 feb 08:29

Den 16 november kraschade jag kan man säga. Eller min kropp, dess muskler, senor och bindväv var helt slut. Mjölksyra till Max i flera kroppsdelar. Migränattacker varje dag och medicinen kunde inte längre stoppa smärtan och det bara accelererade med ...

Av Pansen - 13 december 2017 16:17

Höger höft hugg värker bultar kan inte ens ligga 3 min på den. Lägger mig på andra sidan. Den där höftövningen den har jag ju glömt bort när så mkt annat rasat i kroppen och jag kämpat så hårt för att ändå prestera och göra mitt jobb. Älskar mitt job...

Av Pansen - 12 juli 2017 11:50

Jag startade gruppen på Facebook och blir så glad när ni skriver o tackar mig och är jag så glad över all aktivitet när alla delar med sig av erfarenheter och tips. Jag tycker det häftigt att vi nu är över 60 medlemmar i gruppen. Känner nu att jag vi...

Presentation

Ont i ryggen, ljumske, höft eller bäcken? Då tror jag du kommer känna igen dig här!? Efter många år av smärta fick jag äntligen steloperation av mina SI-leder!

Fråga mig

39 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19
20 21 22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<< November 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ steloperation med Blogkeen
Följ steloperation med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se