Härligt att det är några som är med på pepp stabilitetsövningar. Jag minns inte om jag skrev sist att jag har alltså gjort dessa övningar i flera år så inte konstigt att jag är less  Jag har lite svårare att kunna skriva när jag har jobb i företaget då är liksom "sitta vid datorn" kvot uppfylld.

Kul att få höra av er och vart ni står nu! Det finns så många fler av er som jag funderar på. I onsdags morse åkte min man och jag ned till Uppsala på MR halsrygg. Efter den mötte jag läsaren Jessica, så underbart fantastiskt och häftigt att få möta och krama om någon jag tycker mig känna , men aldrig träffat  Hon genomgick fusionoperationer av bäckenlederna vid St Görans förra våren. Hon undrade om det inte var någon fler läsare som var aktuell för operation vid St Göran. Är det någon här? Hennes operation ansen också lyckad precis som min.

Jag har gjort något för mig jättehäftigt som jag tror ni förstår. Förra veckan när jag satte hos sjukgymnasten trulade jag lite med underläppen och grymtade om att jag var sååå less på stabilieringsövningarna. En tanke slog upp: hmm, när jag ridit får jag ju ganska ont efteråt ibland bara kraftig träningsvärk ibland lite annan värk också men aldrig att jag vill klaga på den. Jag tål ganska mycket "värk" efter ridningen eftersom den ger mig så mycket. Jag kallar allt för träningsvärk och har svårt att erkänna för omgivningen att det ibland ger ökad smärta  Detta hade gett mig en idé.

- Thomas, jag skulle så gärna vilja prova att gå 5 km. Det är en runda jag gått 3 ggr i veckan i många, många år. Det kanske ger värk men kanske kan jag strunta i den? 

- Nja, snälla vänta tills vi fått MR-svaret på din nacke. Så vi vet vad vi har att förhålla oss till. Klarar din nacke en sådan promenad på över en timme? 

- Du, jag skiter i nacken och smärta den i så fall ger mig av den promenaden.

Jag är ju som en trulig tonåring i bland så på kvällen mitt i bästa sändningstid skulle jag ut och "prova mina vingar".

- Jag går ut och testar långa svängen, jag ringer om jag fastnar i smärta någonstans, sa jag till min man.

Det var tungt, svettigt och slaskigt, rinnsnuva och i den jobbiga uppförsbacken efter 2 km blev jag mycket törstig. Men hem kom jag. Det var spännande att vakna dagen efter, skulle jag "komma upp ur sängen"? Ja, inga problem jag var förundrad. Sjukgymnastens Thomas ord i huvudet, ingen övning kan räknas som lyckad först du lyckas göra den tre gånger i följd utan ökade problem. Jag väntade två dagar sedan gick jag 5 km rundan igen. Nu hade jag mindre kläder på mig, en vattenflaska i bakfickan och många näsdukar. Det var lycka. De sista 2 km gick som en dans, fick ett otroligt flow. Så i förrgår var dags för tredje rundan, den var helt magisk. Jag provade att gå fort nästan så jag småsprang hem. Sådan otroligt lyckokänsla. Dessutom blir ju alla omkring mig så imponerad att jag klarar "den rundan". Jag längtar så till jag ska gå den igen. Jag tror det bli på söndag, för i dag ska jag rida och då kommer ju den kraftiga träningsvärken som ger tunga ben i morgon. Men underbart om jag kan få byta ut lite stabiliseringsövningar mot för mig "riktiga "saker.

Ni ska veta att jag tänker på er och gärna vill höra hur ni har det!

Kram och kärlek

Pansen

 

Jessica

21 februari 2014 14:45

Fina du, så härligt det var att träffa dig ❤
Kul att höra att promenaderna gått så bra, vilken känsla 😀
Nu har vi fått skitväder här, så en annan som är ett klantarsle
vågar knappt gå ut... Halkar ju hela tiden 😜
Kram och trevlig helg 💕

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej, Har helt glömt att jag hade en blogg😂 Blev ännu mer förvånad när jag såg att runt 500 personer besöker den i månaden🤗 Jag jobbar i alla fall heltid igen sedan maj 2023. Trivs jättebra. Jag stelopererade en nivå i nacken och en ...

- Jag brukar inte vara så här bestämd och barsk! Jag brukar verkligen inte låta så hård det ska du veta, men jag måste ta mig igenom ditt hårda pannben, säger psykologen på företagshälsovården.    Jag ringlar runt i den tjocka mjuka ljusgrå fåtölj...

Hittade detta som jag skrev i november 2015...min "krasch" förra hösten november 2016 och sedan en ännu större krasch i november 2017 är inte så konstig har varit på gång ett tag tror jag...   Rör mig inte, jag hoppar runt, jag balanserar knappt ...

Den 16 november kraschade jag kan man säga. Eller min kropp, dess muskler, senor och bindväv var helt slut. Mjölksyra till Max i flera kroppsdelar. Migränattacker varje dag och medicinen kunde inte längre stoppa smärtan och det bara accelererade med ...

Höger höft hugg värker bultar kan inte ens ligga 3 min på den. Lägger mig på andra sidan. Den där höftövningen den har jag ju glömt bort när så mkt annat rasat i kroppen och jag kämpat så hårt för att ändå prestera och göra mitt jobb. Älskar mitt job...