Blev så glad för era kommentarer, tack! Lika kul tycker jag det är att få höra om er, hur det går och hur era upplevelser är. 

I dag är jag hemma i villan igen för att tvätta och jobba lite. Det blir lite tråkigt i stugan när jag känner att jag inte kan jobba på med allt som jag vill. Det har varit sjukt varmt så att bara ligga still i solen har inte varit så skönt. I går fogade jag lite mosaik som vi lagt på ett uteskåp. Men genast är musklerna där i nacke, och skuldror och säger ifrån. Går jag för mycket protesterar höften, det stålar ut i ljumsken och ger kramp i sätesmuskeln och värker och bultar i hela benet, genom knäet, hela smalbenet ända ner i foten som liksom domnar av smärta. I dag är jag nere, ledsen och orolig varför är det så här fortfarande? Jag vill så gärna kunna hjälpa till med att bygga brygga, måla om sovrum och möbler och grejja i trädgården. Nu känner jag mig bara fångad...fast inte alls lika hemskt som när bäckensmärtorna härjade i mig, då var jag verkligen fångad på riktigt!

Mitt bäcken är verkligen stabilt efter steloperationerna, men denna höftsmärta som jag haft så otroligt många år nu. Mycket är mjukdelarna som krampar men varför krampar det hela tiden? Det blir svårt att göra träningsövningar med denna smärta. Gör jag tåhävningar klarar jag bara 15 st sedan kan jag knappt stödja på benet. Jag vet att ena benet blev kortare efter operationen, och att jag liksom skjuter ut ena bäckenhalvan när jag går. Jag måste komma underfund med varför det blir så här vad som är orsaken så jag kan lösa även detta problem. Min stora dröm att kunna ligga på höger sida är ännu inte uppfylld...Bilderna från förut kommer upp i mitt huvud och inte så konstigt att jag känner rädsla. Vill inte hämta fram kryckorna ur förrådet igen...

Har jag gått för mycket eller har jag fått lite så det är därför det blir sådana besvär? Min naprapat säger att det är min sätesmuskel som orsakar allt och symptomen med smärta i smalbenet stämmer för ont i smalbenet får man inte vid bäckenproblem, de fastställde Dr Sturesson. Nä, nu ska jag fokusera, det kommer inte bli som förut jag har gjort en tugg resa och kämpat hårt. Mitt bäckens är stabilt och steloperationerna är lyckade! Nu ska jag minsann fixa detta med höftsmärtan också. Utesluta höftskador som pincer osv och verkligen få veta om det "bara" är musklerna i sätet som ger dessa svåra besvär. Nä, nu ska jobba lite effektivt så jag får åka tillbaka till stugan och njuta av sommaren igen. 

Kram kram

Pansen

 

SaraEmma

12 juli 2014 21:52

Å jag förstår att du blir orolig... Min sjukgymnast tror inte alls att mina besvär kommer från bäckenet utan från muskler, främst sätesmuskeln som är väldigt stram på höger sida. Men får man såna smärtor av det?! Hela tiden, molvärk i höft, ljumske och benet? Ända ner genom knät och i foten. Hur fasen kommer man tillrätta med det ?

http://ryggresan.bloggplatsen.se

 

Carina Dahlén

24 juli 2014 17:40

Hejsan igen.
Nu e det jag från Söderhamnstrakten "igen".Skrev ju en liten berättelse om mig för ett bra tag sen, då hade jag viktnedgång framför mig innan Bengt ville operera.Träffade en kollega till honom träffa jag i maj månad,han tyckte nog det räckte med vikten för han gick och ringde och sökte Bengt,men han stod på operation. Sen sa jag själv att det måste vara bättre att operera efter rötmånaden med allt vad den innebär, sen hade jag en kryssning inbokad på fyra dagar med Birka Paradise. Trodde inte man kunde göra något när man är i stort sett bunden till säng ,soffa och rullstol. Men fick en snilleblixt att kryssning måste ju fungera, när man har fått en rullstol till låns.Men det var ju lite extra att packa ,bl.a en uppblåsbar madrass, så man visste att man kunde få sova samt kunna gå till hytten och vila när det behövdes. Hade himla tur med medresenärer som hela tiden flytta bakåt i bussen när dom såg vad jag hade svårt att gå,så vi fick sitta längst fram. Det var lika i alla tre hamnarna vi lade till,för där gick det bussar in till city. I alla fall har jag pratat med Bengt i telefon och vi ska träffas första veckan i september,och diskutera operationen, så nu har jag redan en hel lista med frågor till honom. När vi träffats så skulle han ordna med pappren till resan till Ängelholm. Jag har ju en himla tur att vårt sjukhus också hör till Aleris (Bollnäs)dit kommer han ca: var tredje månad,men operation måste ske i Ängelholm. Det gruvar mig för är resan ner, just att sitta still först till Arlanda och sen den timme flyget tar,men allt går, jag har ju något att se fram emot. Det jag undrar är hur lång tid innan man orkar gå med eller utan kryckor, är väl olika förstås från person till person. Och hur många veckor blir det mellan operationerna, för vad jag förstått så blir det två stycken,en sida i taget. Tränar nu magmuskler och ryggmuskler det lilla jag kan. Sen har jag som du mer än "bara" bäckenet att dras med,artros både här och där samt fibromyalgi som inte är så rolig den heller, är tyvärr inte bara "kärringsjuka" som en del tror :(. Var väl inte så mycket frågor men en liten berättelse iaf fick jag ihop, här i min säng med laptop,som du rekommendera åt någon såg jag,tur dom finns :). Förresten tar det lång tid innan man får och kan börja träna efter op? Kanske blir sängläge någon dag först,eller? Smärttålig är jag som tur är, kanske kan vara till lite hjälp.
Grattis till ditt jobb och hoppas allt fortsätter så bra det kan för dig.Kram och tack för dina berättelser

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej, Har helt glömt att jag hade en blogg😂 Blev ännu mer förvånad när jag såg att runt 500 personer besöker den i månaden🤗 Jag jobbar i alla fall heltid igen sedan maj 2023. Trivs jättebra. Jag stelopererade en nivå i nacken och en ...

- Jag brukar inte vara så här bestämd och barsk! Jag brukar verkligen inte låta så hård det ska du veta, men jag måste ta mig igenom ditt hårda pannben, säger psykologen på företagshälsovården.    Jag ringlar runt i den tjocka mjuka ljusgrå fåtölj...

Hittade detta som jag skrev i november 2015...min "krasch" förra hösten november 2016 och sedan en ännu större krasch i november 2017 är inte så konstig har varit på gång ett tag tror jag...   Rör mig inte, jag hoppar runt, jag balanserar knappt ...

Den 16 november kraschade jag kan man säga. Eller min kropp, dess muskler, senor och bindväv var helt slut. Mjölksyra till Max i flera kroppsdelar. Migränattacker varje dag och medicinen kunde inte längre stoppa smärtan och det bara accelererade med ...

Höger höft hugg värker bultar kan inte ens ligga 3 min på den. Lägger mig på andra sidan. Den där höftövningen den har jag ju glömt bort när så mkt annat rasat i kroppen och jag kämpat så hårt för att ändå prestera och göra mitt jobb. Älskar mitt job...