Inlägg publicerade under kategorin Rehab efter steloperationerna

Av Pansen - 8 januari 2015 09:00

 

Svar till läsaren:

Jättekul att du skrev o så långt dessutom. Blir glad trots att du fortfarande har det tufft. Jag har ju kvar min sjukdom EDS med kronisk smärta och dessutom stora problem med min nacke. Det gör att jag fortfarande behöver smärtlindring och jag kommer nog behöva det framöver också. Jag hade det struligt med mitt bäcken och smärta efter rörelse i ca 1,5 år efter stelop. Men inte alls lika mkt smärta som innan operationerna. Min sjukdom gör att läkningstiden fördubblas. Hoppas ändå det var lite svar. Jag tycker iaf inte alls det är konstigt att du fortfarande har smärta och besvär. Trots att läkarna är kanon är de ju män och utan våra bäcken   Sedan beror nog återhämtningen och lyckade rehabiliteringar till största del på hur länge innan operationerna man har haft besvär. Jag var väldigt "nedgången" i hela kroppen innan operationerna. Skriv gärna igen fråga på:)
Massor av kramar Pansen 

  

ANNONS
Av Pansen - 26 mars 2014 11:58

Vaknade 06.00 även i morse och jag vet att det är ett av mina stresssymtom. Men förvånad är jag inte för stressad och pressad är jag av Försäkringskassan. Vaknade med migrän, denna gång orsakad av hormoner så kalla "mensmigrän" och den är tyvärr mycket svårare att häva.


Kände nacken spränga och muskelspänningarna riktigt krypa och breda ut sid över skuldrorna. Jag tog en rejäl dos muskelnavslappnande och migränmedicin och lade mig på värmemadrassen. Lyssnade på TVn och politiker i debatt tycker det är så intressant och älskar valår. Är så imponerad över deras retorik, det är intressant och lärorikt. Sätter mig för att börja skriva en jobbansökan, då ringer min kära mor på dörren. Där står hon en glad pensionär med promenadstavarna i högsta hugg. Hon vill ha ut mig i solen på en promenad. Jag försöker bedöma om det kommer göra migränen bättre eller sämre. Bestämmer att jag i all fall gärna vill vara lite med mamma, så jag går med en kortare promenad.

 

Vi går ner till strandpromenaden där jag gick i förrgår. Men jag är så duktig. Trots mammas sällskap, sol, fåglar och hav och himmel avbryter jag promenaden efter ca 15 minuter. Jag hinner njuta av den många gånger framöver. Nu gäller det att inte förvärra något för om tre timmar måste jag vara bra och följa dottern till ridskolan. Tar upp mobilen för att se hur många minuter jag gått och ser att min handläggare från Försäkringskassan ringt igen. Sist vi talades vid för två veckor sedan bestämde vi att jag skulle mejla henne så snart jag visste mer om min nacke. Men jag har ännu inte hunnit få någon tid hos min sjukgymnast för planering av rehab av nacken. Min handläggare lämnar aldrig något meddelande, mejlar inte att hon sökt mig. Känner pulsen stiga, känner allt som hänt senaste månaderna med Försäkringskassan komma emot mig och skölja över.

 

Ord, meningar och situationer flimmrar förbi och jag blir så förbannad över hur jag blivit behandlad. Kommer på att sänka axlarna, får inte bli arg, måste skydda min kropp från spänningar. Lämnar mamma som fortsätter sin promenad. Men jag ser att hon blir ledsen för min skull över mina problem med Försäkringskassan. Orden fortsätter tugga runt i mitt huvud hela vägen hem. Sätter mig i bilen för att åka till affären  och ber en tyst bön att jag inte vill möta någon jag känner. Vill inte stå och le och kallprata. Höjer stereon och Kentas "JUst i dag är jag stark" drar i gång. Lutar mig framåt av byta låt. Känner mig verkligen inte stark bara jagad och förbannad. Men så ångrar jag mig. Jo, jag är visst stark. Nä, Försäkringskassan ska inte ta alla mina känslor. Känner hur jag använder ilskan till att känna att jag är stark istället. Tänker på att jag är skitbra på att förtränga smärta och problem. Klart jag ska ha en bra dag ändå. Jag höjer volymen och sjunger med för full hals. Känner mig stärkt och bestämd. Köper ett paket isglass för att kyla ned mig och två energidrycker för att koffein kan lindra migränen. Åker hem och mejlar min handläggare. 

 

"MR-svaret av halsrygg har kommit och jag hade inget diskbråck i alla fall. Jag har inte hunnit få någon ny tid hos sjukgymnasten på sjukhuset för vidare planering. Men jag har varit hos neurologer på sjukhuset och håller på att prova en ny medicin som förhoppningsvis ska minska huvudvärk och migränanfall. Medicinen ska utvärderas efter påsk. Jag har också efter 6 månaders väntetid äntligen fått komma till en sjukgymnast som ger mig djup muskelbehandling varje vecka.

 

Jag uppskattar mejlkontakt istället för telefonsamtal."

 

Fint, kort och koncist. Men egentligen hade jag velat skriva: Jag känner mig oerhört jagad och pressad. Omänskligt, otryggt och krångligt bemött. Jag har bett om att få prata med någon som kan regler kring egen företagare men inget händer. Brev kommer i fel ordning, avsändare som ska kontaktas men inga kontaktuppgifter, hänvisning till till filer på 500 sidor när det bara borde var ett ord, vad heter min tilläggsutbetalning som jag kan var berättigad? Så oerhört inkompetent hanterat och det värsta; de jag varit i kontakt med pratar alltid om fel saker inte det jag vill veta och frågar efter! Nä, om du ska jaga på någon borde det istället var sjukvårdens vårdköer.

 

Suck, sänka axlarna, spänna av, behöver jag tillägga att det är svårt när jag känner så här. men jag ska ta fram mina styrkor, vara kall, inte göra något förhastat och framför allt jag ska förtränga Försäkringskassan nu. Jag planerar mer aktivt för att friskskriva mig. Jag intalar mig att var frisk ett visst datum. Fokuserar bara på hur kul det ska bli att få jobba igen, åh, mitt älskade yrke som ger mig så mycket utmaningar och stimulans. Snart får jag njuta på heltid av det.

 

Kärlek och styrka
Pansen  

 

 

ANNONS
Av Pansen - 25 mars 2014 12:21

Nu har jag haft några bra dagar igen  I fredags jobbade jag åt sonen innebandylag och stod i en kiosk  nästan fem timmar!! Helt otroligt att det gick, men jag är ju rätt envis. Jag hade faktiskt mer ont i ländryggen än i nacken när passet var över.


Döm om min förvåning när jag kan kliva upp ur sängen dagen efter. Lördagen var härlig vi var ute i trädgården mycket. Tog fram utebord och rengjorde utespaet. Så på eftermiddagen blev det grillning och premiär i utebadet tidigare än vanligt. Det är tur att de bra dagarna kommer så jag kan ha hoppet kvar om att bli så mycket bättre än de dagar jag ligger helt utslagen. Jag tror kombinationen med Saroten och djup massage är det som gjort mig bättre.


Tyvärr har ju nacken och huvudvärk och migrän gjort att jag inte kunnat testa att gå några långpromenader på länge. Men i går var det dags. Denna gången gick jag längs en promenad vid havet. Jag har inte kunnat gå den på flera år! Jag har cyklat där, men som sagt inte kunnat gå. Det var fantastiskt och det funkade. Det tog 52 minuter. Sådan otrolig lycka att kunna gå igen. önskar er alla den känslan igen   Fick bara rejält ont i höger knä på tillbaka-vägen, så det blev lite haltande gång i alla fall, men det var inte bäckenet denna gång i alla fall   Men trots att jag mår bättre i dag också, håller jag mig ifrån att gå även i dag, vill inte ha något tråkigt bakslag. Men i morgon ska jag tillåta att mig att få gå ut och gå igen. Känner mig fortfarande jagad av Försäkringskassan såg att min handläggare ringt mig i går. Herregud, tror jag varit i kontakt med dem varje dag senaste veckorna, det suger musten ur mig. Hade hoppats att det skulle var några nya kommentarer eller frågor från er. Snälla, har ni inget att berätta om er själv eller några frågor? Se så härlig promenadväg.

 

Kärlek och styrka

Pansen  

 

 

Av Pansen - 14 mars 2014 08:00

I mitten på mars i fjol hade det gått 8 veckor sedan min sista steloperation/fusionsoperation av bäckenslederna/SI-lederna. Detta program fungerade hyfsat jag gjorde det i alla fall men hade mycket svårt att avgöra om jag fick mer smärta av det. 

 

Träningsprogram 12 mars 2013                                                                         

Onsdag ridskolan med dottern = Vilodag fr träningsprogrammet

 

Pass 1 Måndag, torsdag, lördag

Cykel 5 min
Squats 10x3
Raka benlyft (sängen) 10x3
Ryggrotation 1,5 sek x 3 (Stående vrida överkroppen i sidled, underdelen av kroppen still)
Pressa ned svanken 10x10 sek
Spänna sätet 10x10 sek
Spänna bäckenbotten 10x10 sek
11 övningar med hantlar 3kg för armar, skuldror osv. 

 

Pass 2 Tisdag, fredag, söndag
Cykel 5 min

Sit-ups 10x3
Benfällning 15x3 (Ligga ned, böja benen och sedan med hjälp av magmusklerna fälla/vrida benen från sida till sida)
Pressa ned svanken 10x10 sek
Spänna sätet 10x10 sek
Spänna bäckenbotten 10x10 sek
Pull-ups 20x3
Armhävning 10x3
Benövning 30x3/ben eller 10 st?

 

Anteckningar:
Cykel ingen ökning av motstånd och pulsen ska ligga på 120 slag/min
2 min ökning varje dag
Målet 15 minuter om ca 3 veckor

Inte starta promenad samtidigt som cykel.
Testa detta en vecka och sedan lägga till 10 minuters prommis/dag öka 4 min/vecka
Mål prommis 30 minuter = 6 veckor
Nästa möte Thomas efter påsklovet men mejl och träningsdagbok varje vecka…


Veckorna gick och till slut kände både sjukgymnasten Torstensson och jag att det inte fungerade. Min idé att bara köra på och bita ihop misslyckades ännu en gång. Men samtidigt är det ju svårt att känna om det blir en försämring eller inte när man har konstant smärta. Jag fick ett helt nytt sorts träningsprogram med ett annat tankesätt som inte skulle trigga igång min tävlingshjärna. 

 


Ena dagen:


Gångträning/prommis (tror jag började på 10 minuter och fick öka 5 min varannan vecka)


10x4 Squats (benböj)


10x4 Övre diagonal (Stående vrida överkroppen i sidled, underdelen av kroppen still)
10x4 Långa diagonal (Ligga ned och sträcka ut höger ben och vänster arm och skifta sida)


 


Andra dagen:
Gångträning/prommis


10x4 Squats


10x4 Ligga på mage och med hjälp av magmusklerna dra upp knä mot mage


Ligga på mage med kudde under magen och spänna säte, lår samt motsatt ryggmuskel.


 


Varje dag dessa Stabiliseringsövningar = A) pressa ner svanken, B) spänna skinkorna, C) knip bäckenbotten 10 x 10 sek



Det är bra för mig att titta tillbak på detta och känna att vissa övningar är verkligen ingen match längre. Dock är det sorgligt att se att jag klarade 11 olika övningar med 3 kilos hantlar när jag nu inte ens kan plcoak ur diskmaskinen eller bära fyra tallrikar samtidigt till bordet. Men det går väl om ytterligare 1 år  . Känner ni igen övningarna, har ni liknade program? Är det någon övning jag ska förklara närmare?

 

Önskar alla en bra dag.

Kärlek och styrka  

Pansen

Av Pansen - 9 januari 2014 12:45

I dag känns det bättre. Jag har en ny plan. Tänkte prova att starta upp mitt företag igen och prova att arbeta 25%. Det är så otroligt mycket mer flexibelt för mig med det arbetet, jag kan styra arbetstiderna på ett helt annat sätt än vad som är möjligt på ett vanlig arbetsplats. Så nu är jag gladare igen. 


I går fick jag mejl från en läsare och jag svarar på hennes funderingar här så att fler kan få läsa  


Läsaren hade haft en dröm som hon tydligt kunde beskriva med både ord och känslor. Jag har faktiskt "sanndrömt" många gånger och de drömmarna brukar skilja sig från "vanliga", sanndrömmarna är skarpare osv. Klart det är konstigt, men vad ska jag säga? Kanske är det inte sanndrömmar utan bara så att mina drömmar lyckats pricka in verkligheten ibland, jag vet inte och försvarar inget, utan lämnar för helt fri tolkning 
 
Hon drömde om en läkare som kommit fram till att hon hade en sjukdom, den hade två ord och hon skulle behöva äta "tabletter så skelettet inte skulle braka". 
Pansens tankar: Jag har ingen aning om detta kan stämma på dig men läs lite om Ehlers-Danlos och överrölighetstypen. Många med bäckenssmärtor och överröligt bäcken har EDS. Skulle det vara så att du har EDS kan jag rekommendera Kalcium och Magnesium för resten av livet...
 
Vet du vart man bäst kan få hjälp med a-kasse frågor/sjukskrivning? Min a-kassa går ut i sommar och jag undrar hur det blir om jag skjuter på operation ett år till och kanske inte fått ngt jobb. Tänker att det kanske är bäst att planera en operation till sommaren så att jag inte hamnar med lägsta sjukpenningen. Fy & usch att man ska behöva oroa sig över pengar när man vill bli bra. Du vet ju säkert hur de tankarna är. 
 
Pansens tankar: Eftersom du har svåra bäckensmärtor och "väntar" på steloperation av dina bäckenleder antar jag att du är sjukskriven nu? Om du sedan gör en steloperation förlängs din sjukskrivning och då vilar dina a-kassedagar.
 
Är du du verkligen fullt arbetsför nu?
Är det så att du har a-kassa nu? När dina dagar tar slut får du 100 dagar extra om du har hemmavarande barn. Ring eller mejla din a-kassa för att säkerställa detta. men efter steloperationen ska du vara sjukskriven och inte deklarera kassakort  
 
Frågor gällande din sjukskrivning ska du prata med din handläggare på Försäkringskassan om. Kom i håg att det finns mycket faktablad och broschyrer även på deras hemsida.
 
Jag har fått mycket trevligt bemötande och svar på frågor av min senaste handläggare. Nu har jag fått en ny, men jag får ändå kontakta min tidigare handläggare eftersom vi "känner" varnadra nu. Hon är mycket trevlig och förstår verkligen min situation. 
 
Har du mer frågor om hur du tänker eller vill ha råd om så skriv dem här på bloggen så kan vi alla hjälpas åt att stötta  
 
Men hur känns ditt bäcken idag? Läste att du inte känner av stagen eller vad det kallas.
Känner du ngn smärta alls i si-lederna? 
Svar: Det är enormt stor skillnad efter steloperationerna!! Jag kunde inte handla, det var för långt att gå till mjölkdisken! Jag hade svårt att sitta på golvet (vilket är min favoritställning), jag hade svårt att kliva i och ur bilen, vända mig i sängen oj, det är så mycket som blivit bättre att jag redan börjat glömma hur det var innan operationerna!
 
Jag sover bättre för jag kan vända mig bättre i sängen och jag vaknar inte av det hugger till som en kniv. Jag vaknar inte längre varje gång jag måste vända mig utan kan göra det i sömnen. Jag har åter börjat sitta på golvet och varje dag en stund framför akvariet, okej, jag kan inte sitta 1 timme eller så för då krampar ländryggen, men inte bäckenet.
 
På grund av min sjuka dom Ehlers-Danlos har jag inte kunnat rehabilitera mitt bäcken som det var planerat. Största problemet blev ju att något hände min nacke i maj på grund av nack- och huvudsmärtor har jag inte kunnat göra de övningar eller gått vidare med träningen som planerat. Alltså jag skulle ju varit ännu bättre och normalare om jag hade kunnat rehabtränat fullt ut. Jag känner inte smärta i SI-lederna varje dag men om jag överanstränger mig eller gör sådant som jag inte tränat mig för kan jag få ont i dem. Men återhämtningen går mycket fort ofta på 1-2 dagar. Men jag håller inte på att tänja på gränserna, jag vet att jag måste kunna träna mer för att även få starkare muskler just nu är det mest stabilitetsträning och stabilit det kan jag säga att mitt bäcken är nu! Det låser sig inte och låser upp sig och hugger och låser fast mina ben osv.
 
I förrgår var vi ute och gick hela familjen.
- Åh, såg ni?! Mamma hoppade, mamma hoppade, såg ni?!, ropade min dotter till övriga.
Jag tog ett litet hopp mellan gångstigarna i snön, jag kunde och det gjorde inte ont. Jag kan också numer springa några korta steg till bilen elelr liknande om jag har bråttom. Jag är dock försiktig och kommer inte att hålla på att prova hur mycket jag kan springa eftersom jag har många mål i rehabträningen innan dess. Men det är en fantastisk känsla och ger alltså hela familjen glädje när nu kan göra så många saker som var helt omöjliga innan operationen  
Fråga gärna om fler saker för just nu har jag glömt allt som jag kan. Typ plocka upp leksaker från golvet är heller ingen pina längre. Hmm, kan stå och laga mat utan att lägga mig raklång på golvet...
 
Kärlek och styrka
Pansen   
Av Pansen - 30 oktober 2013 17:32

För några dagar sedan lade jag upp mina träningsövningar efter att flera läsare efterfrågat. Läsaren M har jag haft mest kontakt med och våra mejl har innehållit mycket bra vill egentligen att ni skulle få läsa allt. I alla fall nu har läsaren M börjat med sitt program och fått lite ont så tänkte jag förklara det här (två flugor i en smäll behövs just nu;)

 

Övningen att "spänna skinkorna" ser så "löjlig" ut på ett papper och 10 st hålla i 10 sekundr, herregud, ingen match...eller? Både läsaren M och jag och många flera med oss fick i alla fall genast träningsvärk. Musklerna omkring våra bäcken försöker "gipsa" in skadan och hamnar lätt och ofta i kramp, tänk mjölksyra i musklerna. När vi då börjar med dessa stabiliseringsövninhgar så aktiveras musklerna på ett annat sätt och vi får äntligen blodcirkulation, vilket man inte har så bra vid  mjölksyra  Men det ömma skinkorna ger med sig, max 2 veckor om ni verkligen gör övningarna varje dag! Har ni en rumpa som ni tycker hänger lite för mycket så ta ett foto på den och göm undan och efter 12 veckor med dessa övningar fotar ni ett nytt kort och jämför, det är mycket möjligt att det ser ut som ni genomgått ett mindre rumplyft. Spänna bäckenbotten de musklerna vaknar till fort, ca 3-4 veckor och sedan kan ni även njuta av bättre sex med förhoppningsvis minskad smärta  Jag tror jag har blivit beronede av stabiliseringsövningarna ändå trots att jag suckar var och varannan dag när jag gör dem  


Övningarna såg ut så här: http://steloperation.bloggplatsen.se/2013/10/21/10282038-traningsprogram-basic-lite-for-hela-kroppen/ 


M skrev och tackade och var peppad- nu skulle hon sätta i gång med "mina" övningar och även prova vattenjympa! Eftersom jag arbetar med att bättra mitt guldfiskminne (min impulsiva del i hjärnan) vilket innebär "inte överprestera vad min hjärna vill, utan inse att min kropp inte klarar av det"  har indiannamet "Fröken aldrig mera bakslag" och innehar någon sorts form av guldmedalj på att "åka berg och dalbana". Så blev mitt svar genast till Malin (hon undrade även hur Squats var):

 

Squats typ knäböj eller benböj Googla på Squats så du inte gör fel. Börja mycket lågt det kan annars lätt ge mer smärta. Tänk uthållighet istället. Och kanon att du är laddad, men börja inte m vattengympa samtidigt. Vore bäst om du körde övningar först hemma så du hunnit bygga o stärka musklerna så du klarar vattengympa det är såååå tråkigt m bakslag o jag är expert på det eftersom jag oxå vill så mycket. 
Ha en trevlig helg. 
Kram kram

 

En del övningar kan se så lätta ut men vara svåra för att musklerna är svåra att hitta eller vill skaka av ansträngningen;-)


 

 


Ett alternativ till Plankan (krävs mycket stabilitet och fräscha muskler) P Den går ju också att reglera svårighet. Du kan stå på alla fyra, spänn mage, stabil, lyft knäna några cm från underlaget o håll 5 SEK. Börja med få antal. Men viktigt att du har stabiliteten o orkar hålla i. Samma här gör den under 'korta' pass, bättre bra och stabil=kvalité än länge o sämre stabilitet;) 

 
 
Pansen  

 

Av Pansen - 10 oktober 2013 08:59

Yes, jag lyckades denna vecka tänkte jag i morse när jag gav den lilla katten sitt p-piller. Men snart föll min förnöjsamhet...det var förra veckans piller jag lyckats ge henne. Nä, jag måste se till att kastrera den där kissen för hon får vekligen inte sitt p-piller varje vecka som sig bör. Och själv får jag inse att jag ännu inte har riktigt koll på vardagen Den där smärtrehab-kursen tog hårt på mig, jag är inte återställd ännu men det viktigaste är att jag känner att det vänt och går sakta år rätt håll och det gör det verkligen! 


Den 23 september var jag på återbesök hos Bengt Sturesson i Ängelholm (han som stelopererade bägge mina bäckenleder senast i januari 2013). Jag har inte riktigt haft tid och ork att sätta min in vad han faktiskt sa, men jag skrev ned det i min anteckningsbok och försöker tänka på det lite då och då.  


För det första sa han att han var mycket nöjd, att röntgen visade att jag läkt. Han tyckte även min gång såg mycket bättre ut. Han berättade denna gång att han varit mycket orolig och tveksam till hur det skulle läka eftersom min sjukdom Ehlers-Danlos försämrar läkningen. Det var även därför jag fick gå flera månader extra på kryckor.

- Du har väldigt hypermobila leder (överrörliga), du fick en blödning under operationen som var svår att stoppa och de brsitningar du har på mage, lår, rygg och vader är typiska för EDS. Så jag är så glad att du har läkt, sa Sturesson.

 

Jag sa att jag var så lycklig att jag åter nu kunde handla och gå promenader. Att mitt liv blivit så mycket bättre sedan operationen. Jag berättade att jag väntat två månader extra innan jag provade att rida (egentligen fick jag prova i mitten på juli) men att jag nu åter fått så ont i höften, bäckenet och musklerna runt. Betydde det att jag inte kan rida något mer?, frågade jag med darr på rösten. Han undersökte och klämde lite runt min ömma höft och sätesmusklen och sa snabbt och tvärsäkert att det bara var en överansträngning. 

- Så jag får fortsätta rida?

- Jag absolut, men det är slut med hästhoppning och du ska inte tävla eller något sådant. Det är för stora risker, sa han.
- Om jag skulle ramla av då och något går sönder. Hur ska jag göra då, ingen på Sundsvalls sjukhus kan ju detta?

- Nä, det är just därför. Du måste ju komma hit om det tillstöter några problem.

 

Just då var jag glad att jag ialla fall kan fortsätta rida, det andra slog jag bort, det var som en ful irriterande fluga som surrade i cresendo som jag bara lät flyga förbi.

 

I går var jag som vanligt med dottern på ridskolan för hennes lektion. Hon hade teori (ej ridning utan lektion med fakta) och berättade sedan glatt om att detta var den bästa teori hon haft någonsin! De hade gått igenom grunderna för hoppning samt fått suttit på läktaren och sett en tjej hoppa samtidigt som ryttaren hade beskrivit allt hon och hästen förberedde och efter innan hinder osv. Jag började glatt och engagerat att beskriva om känslor, vägar jag också. Vi pratade om oilka hinder då det plötsligt kändes som om den äckligt irriterande flugan närmade sig mig med ett högt ljud som därmpade de andra omkring. Sedan kändes det som om någon slog en knytnäve i min mage. Samtidigt som orden formades "du ska ju inte hoppa mer". Nä, just det jag får inte hoppa hinder mer, inte vara pirrig och lite nervös och tänka igenom banan för att sedan genomföra den. eller att efteråt få det sköna adrenalinpåslaget och kompisarna och ridlärarens beröm. Då gjorde det ont och jag blev så tyst. Tur dottern hade en kompis med i bilen för jag sa inte ord mer på resan hem. Väl hemma var det middag och läxläsning. Ja, kv'ällen rullade på som det gör och det är inte lätt att släppa fram och kunna vara ledsen när man har barn det bara är så.

 

Så därför började det åter göra ont nu när jag skrev här och nu kan jag tillåta mig vara ledsen. Vilken lyx att få gråta lite  Men ändå när jag tänker på det så kan jag inte ta in det fullt, att jag aldrig mer ska hoppa. Det som jag älskat mest av allt. Men Sturesson påminde mig om något bra. Det som jag alltid ska tänka på för att kunna rycka upp mig och kämpa på vidare. För är det något jag kämpar med så är det att inte bli ett offer, usch, usch den sticka offerkoftan är den som skrämmer mig mest ska ni veta! I alla fall så sa Sturesson så här:

- Upprepa igen för mig, i vilket skick var du när du kom hit i fjol? Vad kunde du då?

- Jag kunde inte gå till mjölkdisken och jag hade så fruktansvärt ont.

- Just det, tänk på vad som har hänt på 1 år!

Just det, tänk på vad som hänt för mig under 1 år, då borde jag verkligen inte vara ledsen för att jag inte kan utöva hästhoppning något mer!! Dessutom hur ser det ut om ytterligare 1 år för mig, nästa år kan jag träna och rehabilitera mig fullt ut då går inte 6 månader bort med kryckor och operationer  

 

Vidare sa han att jag skulle välja lugna aktiviteter och att jag måste inse mina begränsningar och att dessa begränsningar hade mer med min sjukdom att göra och inte att jag stelopererad.

- Du kan inte bli som vem helst, någonsin, du måste acceptera din EDS. Men njut av livet, hitta aktiviteter för "pleasure". Jämför med innan steloperartionen och var nöjd, sa Sturesson. 

 

Det var så bra för mig att han flera gånger betonade det om hur jag faktiskt hade det innan operationen för även om jag tänker på det varje dag så glömmer jag det också några gånger varje dag  

 

Sist jag träffade Sturesson i januari sa han att alla mina smärtor inte härstammade ifrån bäckenet utan även att jag hade ryggproblem. Men då hade jag fullt upp med att återhämta mig efter operationerna så jag sköt undan "det med ryggen". Men nu frågade jag igen och även om min nacke. Han kollade på mig igen och sa att min ländrygg också är hypermobil (överrörlig) att kotorna ibland slår emot varandra när jag hamnar i ytterlägen och det är det som smärtar. Det som jag kunde vara är att fortsätta med noga stabiliseringsövningar för rygg och framför allt mage. Hmm, ja det har jag känt i så många år att det är löjligt jag gick i årskurs 4 när jag fick börja gå hos min första sjukgymnst för att jag hade sådan molvärk i ländryggen så stabilisering det kan jag i alla fall  Där är ju ridningen mycket bra också.

 

Angående min nacke så sa han bara att det kan bli så att när diskarna där "slår i hop-gnuggas mot varandra". då kan det bli sprickor i diskarna och det är mycket smärtsamt. Möjligt att det var detta som hänt mig nu. För att komma tillrätta med nacken är det hållning och att stärka upp bröstryggen.Inga nyheter men för mig är det viktigt att numera få höra samma sak ifrån flera håll. Detta eftersom jag tidigare för många år sedan gjort så mycket som jag blivit tillsagd och det har försämrat mig så mycket. Sturesson höll med både mig och min naprapat att inte träna upp nacken utan inrikta mig på bröstryggens muskler och hållningen. Bra, då kan jag lita på min naprapat. När jag skulle börja träna upp min nacke efter ridolyckan så fick jag göra "lejonträning". Då står man på golvet på alla fyra och håller fast ett brett gummiband med händerna, den andra delen har man i munnen och sedan ska man dra gummibandet med hjälp av huvudet/nacken. Oj, oj så jag kämpade med det, men jag fick sådant otroligt illamående och huduvärk, men jag skulle ju göra det och jag gör ju helst som jag blir tillsagd, men numera har jag ju iaf börjat med detta att jag inhämntar information från flera håll jag "sväljer" inte allt som sägs lika lätt numera.

 

I dag ska jag träffa en helt ny sjukgymnast som jag ska kolla om han kan hjälpa mig vidare med mina muskelkramper. Eftersom den där super naprapaten Anders kostar 540 kr/gång...Jag har lagt ut kanske 6 000 sedan april på att få hjälpa med mina muskelkramper i nacke, höft, rygg. Det vore verkligen den stora nyckeln att låsa upp, om jag kan hitta en sjukgymnast som kostar 80 kr och ingår i högkostandsskyddet istället, jag tror att det är det som är det viktigaste för att jag ska kunna återgå i arbete.

 

Kram kram

Pansen  


Av Pansen - 8 oktober 2013 22:00

Har ju glömt att skriva att utan min skottkärra skulle det inte bli mycket käk i detta hus  Alltså när jag handlat kör jag fram en skottkärra och fyller upp den med alla tunga kassar. Sedan kan jag dra skottkärran ända till köksdörren visst några lyft blir det ändå men det är stor skillnad från att bära fram och tillbaka flera gånger.

 

Jag tycker det är så tråkigt att jag förpassats så mycket till sängen igen, men det är som det är. Det är ju ändå sängläge som läker mig så det funkar, jag har ju vanan inne kan man lugnt säga. Jag vet inte hur det blir för mig och arbetsträning. Jag ska för en gångs skull inte försöka att inte pressa mig själv att bli frisk och tro att jag är frisk bara för att jag vill...

 

I början på november har vi stort avstämningsmöte med mina handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, min husläkare samt kuratorn och sjukgymnasten från smärtteamet och sist men bäst "min" sjukgymnast Torstensson. Oj, oj vad mycket folk som ska sitta tillsammans och prata om bara mig!! Det känns så jobbigt liksom den där pinsamma känslan som om att jag inte klarar mig själv...Hade min kropp klarat smärtkursen hade jag arbetstränat nu allt var ju klart då hade jag itne behövt ett sådant här möte---liten suck är det allt. Smärtteamet ville verkligen att min man också skulle följa med, men jag vägrade. Det står till och med i mina journalanteckningar att jag måste bli bättre att kommunicera med omgivningen om hur jag mår, att jag ska berätta för min man...Haha, jag kommunicerar ju för fullt här på bloggen ibland skriver jag allt som jag annars håller för mig själv  

 

Men nu har det i alla fall lugnat ned sig lite på makens jobb och jag ser att han inte är fullt lika sönderstressad så i lördags tog jag luft och ton och berättade en hel massa om hur jag känt och känner och tänker, tänker och tänker. Det var skönt och sedan frågade jag om han ville bvara med på mötet och det ville han. Att jag ändrade mig beror ju dels på att han pressade arbetssituation har lättat lite men också för att jag tänkte hur ofantligt skönt och tryggt det var när han följde mig alla tre gångerna till Ängelholm. Han kunde lyssna och ställa frågor som jag inte vågade osv. 

 

Nä, det går tyvärr inte enligt min plan...Då skulle jag varit ute på arbetsträning nu och jag skulle kommit långt i träningen, känt mig stabil och uppbyggd innifrån istället kan jag knappt använda armarna och kotorna i halsryggen/nacken spränger och musklerna krampar så jag är hård som en tvättbräda...Men bäckenet är bättre i alla fall och det gläder mig verkligen   Jag är så nöjd med stabilitetsträningsövningarna, de som jag tyckt varit så tråkiga jag känner att det är just de övningarna som gör skillnaden. Det är de övningarna som möjliggör att jag kan fortsätta på stegen och uttöka övningar...Jag hoppas verkligen att ni som läser här har fått sådana övningar och inte bara något "se till att träna och rör på dig" grej för det funkar inte det gör ofta bara smärtorna värre. Men det känns åter mils borta att jag ska kunna på ett gym och arbeta med maskinerna. Eller cykla eller simma...Jäkla nacke det ställer till det och det känns som när jag var nyskadad. Men i natt testade jag några timmar med kudde under huvuder i alla fall och det gick lättare att somna då iaf. Hoppas jag åter kan ligga på kudde igen, för detta är ju bara så knäppt.

 

Kram kram

Pansen

Presentation

Ont i ryggen, ljumske, höft eller bäcken? Då tror jag du kommer känna igen dig här!? Efter många år av smärta fick jag äntligen steloperation av mina SI-leder!

Fråga mig

37 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ steloperation med Blogkeen
Följ steloperation med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se